lördag 31 juli 2010

Let's Comic!

I torsdags var det final för ett projekt med namnet Let's Comic, som organiserats av den libanesiska serietidskriften Samandal med stöd av EU och i samarbete med två libanesiska och en italiensk NGO. Let's Comic har arrangerat en rad workshops för aspirerande serietecknare mellan 15 och 20 år i det palestinska flyktinglägret Shatila. Både palestinska och libanesiska ungdomar har deltagit och projektet avslutades med en tävling på temat "mångkulturella samhällen". De vinnande bidragen kommer att publiceras i Samandals nästa nummer.

Mer om detta spännande och mycket lyckade projekt kan man läsa i Now Lebanon och The Daily Star. Ytterligare information plus en massa bilder från träffarna och tävlingen hittar man på projektets egen Facebook-sida.

Samandal, tidskriften bakom projektet, ges ut på både arabiska, engelska och franska. Vissa av serierna går att läsa på nätet, och de har även en egen Youtube-kanal där man bland annat kan hitta filmer om deras syn på serier och creative commons.


(Skrivet av Anna Gustafsson Chen, upphittat via Read Kutub Kids)

måndag 26 juli 2010

Världslitteratur för barn och ungdom - nu på universitetet

Mittuniversitetet, som har campus i Härnösand, Sundvall och Östersund, har man den här sommaren för första gången hållit en kurs i världslitteratur för barn och ungdom. Det tycker vi förstås låter väldigt spännande, så vi ställde några frågor om kursen till två av organisatörerna - Ulrika Lif och Eva Söderberg.

Hur fick ni idén att starta den här kursen?

Vi kände att det var dags! Bland oss litteraturvetare på Mittuniversitetet har en önskan att vidga den barnlitterära repertoaren i våra kurser i barn- och ungdomslitteratur funnits en tid. Vår önskan har också närts av att några av våra studenter har uttryckt ett behov av en kurs som den här.

Skolans olika styrdokument uppfordrar dessutom till ett införlivande av skönlitteratur från hela världen i undervisningen! När vi i våras jobbade med världslitteratur i en fortbildning för förskolelärare fann vi ett smittande engagemang och en vilja att ta in världens barnböcker ute i verksamheterna, men också att relevant fortbildning har saknats.

En annan viktig drivkraft till att starta kursen är de verksamheter som på olika lovvärda vis bidrar till världslitteraturens spridning. Dessa har vi tagit rygg på: Världsbiblioteket, Internationella biblioteket, macondoprojektets webbplats, Trastens förlag, förlaget Hjulet, tidskriften Karavan med flera.

Den omdefiniering av begreppet världslitteratur som i dag i olika sammanhang uttalas har också bidragit till utvecklingen av vår sommarkurs Världslitteratur för barn och ungdom.

Och: Inspirerande läsupplevelser av utomeuropeiska barn- och ungdomsböcker gjorde att vi inte längre kunde låta bli!

Är syftet med kursen att presentera och ge ett smakprov på böcker eller att analysera och problematisera litteraturen?

För det första hoppas vi att lärare, bibliotekarier och andra som läser denna kurs ska inspireras av estetiskt tilltalande och kvalitativ barn- och ungdomslitteratur som, så vitt vi vet, tidigare inte har getts så stort utrymme i den svenska för-, grund- och gymnasieskolan, och inte heller i någon större utsträckning som kurslitteratur på högskolor och universitet runt om i landet.

För det andra arbetar kursdeltagarna med den valda skönlitteraturen med hjälp av grundläggande litteraturvetenskapliga analysverktyg. Berättandets olika ingredienser, som till exempel persongestaltning, miljögestaltning, konflikter, tematik/motiv och berättarperspektiv studeras i böckerna. Boksamtalets betydelse diskuteras, liksom andra mer övergripande barn- och ungdomslitterära frågeställningar.

Eftersom det inte är helt oproblematiskt att ringa in en litterär kategori på det vis som vi faktiskt gör, finner vi för det tredje att en viktig del av kursens syfte är att belysa sådana frågeställningar och begrepp som är angelägna i kursens sammanhang – exempelvis världslitteratur, etnicitet, exotisering, skillnadstänkande, interkulturalitet, ”invandrarförfattare” och mångkultur. Vad står dessa begrepp för – i relation till kursens skönlitteratur?


Hur har ni valt kurslitteraturen? Har ni försökt få med böcker från olika världsdelar eller har ni utgått från speciella teman? Eller något annat?

Estetiska kvalitéer och berörande läsupplevelser, lämplighet med tanke på studier av olika tematiska, berättartekniska, didaktiska och interkulturella aspekter, genusbalans och författarskapens spridning över världen har väglett oss i valet av skönlitteratur till kursen... Och tillgänglighet, förstås!

Har det varit ett stort intresse för att delta? Hur många studenter deltar? Vilka är deltagarna?

30 deltagare är registrerade denna första sommarkursomgång. De flesta arbetar som eller utbildar sig till lärare och några är bibliotekarier. Alla som är behöriga är dock välkomna att söka kursen!

Hur är kursen upplagd rent praktiskt?

Kursens går på halvfart, vilket i praktiken innebär att man bör avsätta ungefär 20 studietimmar i veckan under tio kursveckor. Studieformen är distans, med två obligatoriska – en inledande och en avslutande – sammankomster i Härnösand. Mellan dessa träffar kommunicerar vi via mejl, telefon och nätkursplattformen webCT, där allt kursmaterial samt länkar till relevanta webbplatser finns tillgängliga.

På webCT skapar vi också så kallade diskussionstrådar för att kursdeltagarna i mindre studiegrupper ska kunna samtala om kurslitteraturen utifrån olika frågeställningar.

Vid ett par tillfällen mejlar deltagarna individuella insändningsuppgifter till oss lärare, och i slutet av kursen skriver alla ett fördjupningsarbete, i vilket var och en tämligen fritt (inom kursens ramar) väljer litteratur och ämne.

Kommer ni att ge kursen igen eller kanske starta fortsättningskurser?

Kursen kommer att erbjudas som sommarkurs även kommande sommar, 2011.

Vilka böcker läser deltagarna?

Vi har i första hand koncentrerat oss på samtida utgivning. Antologin Människosaker. Dikter och noveller på liv och död från Afrika, Asien och Latinamerika, red. Birgitta Wallin & Maria Lannvik Duregård, 2008, är en viktig bok på litteraturlistan.Både bilderböcker, lyrik och prosaberättelser finns annars representerade i urvalet.

I kurskompendiet Vetenskapliga texter har vi bland annat samlat ett antal kritiska röster, som problematiserar de begrepp som vi finner viktiga att sätta under luppen. Litteraturvetaren Magnus Nilsson, filosofen Alexander Motturi och författaren Astrid Trotzig är några av dessa röster vi valt att lyfta fram.

Några svenska barn- och ungdomsböcker finns också med på litteraturlistan. Dessa har vi valt att ha med, eftersom de inbjuder till reflekterande samtal och skrivande om mångkultur, etnicitet, andrafiering, rasism, ”invandrarförfattare” och interkulturalitet.


Årets kurs är alltså redan i full gång, men den som är intresserad kan ju redan nu börja fundera på att söka till nästa års omgång. Kursplan och litteraturlista hittar man på Mittuniversitetets webbplats, i det nedladdningsbara pdf-dokumentet. Ulrika och Eva och deras studenter kommer troligtvis att dyka upp på den här bloggen igen under hösten, för att presentera några av de texter som studenterna skriver i samband med kursen.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen, foto: Mittuniversitetet,
cleverCl@i®ê och Pratham Books på Flickr)

söndag 25 juli 2010

Anna Lindh Foundation utannonserar nytt barnbokspris

Det rör på sig inom den arabiska barnboksvärlden. Nyligen skrev vi om Etisalat-priset från Förenade Arabemiraten, och nu utannonserar även Anna Lind Foundation i Alexandria ett nytt barnbokspris för arabiskspråkig barnlitteratur. Priset gäller enbart originallitteratur - alltså inga översättningar - från de länder som ingår i stiftelsens regionala program för barns litteratur och läsning, det vill säga Egypten, Jordanien, Libanon, Palestina och Syrien.

Prissumman är 1000 euro till de vinnande författarna och 2000 euro till deras förläggare. De utvalda bidragen kommer även att få hjälp med marknadsföring i de länder som ingår i programmet.

Anna Lindh Foundation satsar sedan flera år tillbaka på att bygga upp barn- och ungdomslitteraturen i regionen, och har bland annat ordnat ett flertal konferenser på temat. Projektet har även en särskild webbplats som vänder sig till både förläggare, lärare, bibliotekarier och läsare. Här finns till exempel en databas över nya barnböcker som publiceras i regionen, och som är sökbar på författare, illustratör, land, utgivare, titel och utgivningsdatum.

På webbplatsen hittar man också ett antal så kallade "concept papers" där man kan läsa om situationen för barn- och ungdomslitteratur i de respektive länderna.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 10 juli 2010

Guldringen - prisbelönt arabisk manga

Det är intressant att se hur det japanska manga-formatet tycks gå hem överallt i världen. Uppenbarligen är det många som kan känna igen sig i de taggigt rufsiga och storögda mangafigurerna.

Manga och anime finns förstås också i Mellanöstern, men det var först förra året som den första inhemska arabiskspråkiga mangaserien, Siwar al-dhahab eller Guldringen, lanserades. Guldringen handlar om en 15-årig pojke från Förenade Arabemiraten, Sultan, som ägnar sig åt en form av falkenering och tillsammans med sin tama falk råkar ut för diverse olika äventyr. Författaren, Qais Sedki, har i intervjuer berättat om hur han hoppas locka fler barn och ungdomar att läsa på arabiska istället för att välja barn- och ungdomslitteratur på engelska. Huvudpersonen Sultan är en modern kille, men den emiratiska och arabiska kulturen är ändå tydligt närvarande i berättelsen och bilderna.

Qais Sedki arbetade ursprungligen som IT-ingenjör, men var sedan länge fascinerad av japansk populärkultur. Efter att ha funderat på saken i fem år startade han förlaget PageFlip, enbart för att kunna ägna sig åt Guldring-projektet. För att få den rätta mangakänslan samarbetar Qais Sedki med två japanska mangaillustratörer.

Guldringen har väckt en del uppmärksamhet och även tilldelats Sheikh Zayed Award for Children's Literature i mars i år. En lång intervju på engelska i två delar med Qais Sedki där han talar om sina tankar och om arbetet med Guldringen hittar man här (del 1) och här (del 2). Bland annat berättar han om hur en lärarinna köpte 200 exemplar av den första boken för att dela ut den till eleverna!

Ett kort föredrag som Qais Sedki höll på TEDxDubai i slutet av förra året går att se på YouTube.


(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)