söndag 21 februari 2010

Våldet under och över ytan - två ungdomsböcker om apartheidtidens Sydafrika

Sydafrikanska ungdomsromaner uppmärksammas inte särskilt ofta här i Sverige, och därför är det roligt att en av Peter Pan-prisets tre silverstjärnor i år går till författarinnan Linzi Glass för hennes roman Rubinröd. Linzi Glass är uppväxt i Sydafrika, och även om hon numera lever i USA utspelar sig hennes två första böcker - som bägge finns översatta till svenska - i apartheidtidens Sydafrika, under hennes egen barn- och ungdomstid.

Sprickor och honungslim (B Wahlströms, 2008, i översättning av Tove Janson Borglund) handlar om 12-åriga Emily Iris och hennes sönderfallande familj. Det är 1960-tal och trots att Emilys föräldrar mycket tydligt lider av sitt tomma och känslolösa äktenskap fortsätter de att leva tillsammans för att hålla skenet uppe. Mamman är en bortskämd skönhet från en rik familj, som betraktar sin man som misslyckad och trånar efter en status och ett välstånd hon inte kan få. Sina barn verkar hon knappt lägga märke till, de är mest ett slags accessoarer som hon ibland nedlåter sig att tala till när hon behöver en uppmärksam publik. Pappan begraver sig i arbetet på chokladfirman och gör i övrigt ett ganska blekt intryck. Emily längtar efter sin mamma, längtar efter att bli sett och få litet kärlek. Men de som ser henne och bryr sig om henne är istället den alltid lika snälla och duktiga storasystern Sarah, hembiträdet Lettie och den gamle portvakten Buza.

För att tillfälligt lätta upp den spända stämningen låter föräldrarna en kringresande familj ställa upp sin husvagn på tomten. Det är ett australiensiskt par, Jock och Peg, med två söner, Otis och Streak, som flackar runt i Afrika på jakt efter motiv för pappans fotografier. Men även den här familjen har problem - problem som till och med är större än familjen Iris. Flickornas vänskap med de två pojkarna leder så småningom till en katastrof som krossar familjen fullständigt.

Sprickor och honungslim är en berättelse som Linzi Glass bar på länge innan hon slutligen skrev ner den, och det märks att den betyder mycket för henne. Trots att det ganska tidigt är uppenbart för läsaren ungefär vad som kommer att hända vill man inte lägga ifrån sig boken. Glass har en fenomenal förmåga att beskriva stämningarna i familjen på ett sätt som gör det både plågsamt och fascinerande att läsa vidare. Emilys poetiska språk och de bilder och liknelser hon skapar av allt hon upplever är gripande. Den självupptagna mamman är perfekt fångad och kontrasten mellan Jocks leende yta och det våld som döljer sig under den är fruktansvärt obehaglig. Glass lyckas med konststycket att komma med precis lagom starka antydningar, så att läsaren själv får föreställa sig vad som egentligen pågår i husvagnen när ingen utomstående ser, och som vanligt är det obehagligare att tvingas gissa än att få saker utskrivna i klartext. Sprickor och honungslim är ingen lätt roman att läsa, men dröjer sig kvar långt efter att läsningen är avslutad.

Rubinröd (B Wahlströms, 2009, i översättning av Helena Ridelberg) är en helt annan typ av historia. Visserligen är det genomgående temat hemligheter och förtryck, men här finns ändå svaga fläktar av frisk luft, en styrka och helhet hos huvudpersonerna. Och när Sprickor och honungslim utstpelar sig i en klaustrofobiskt sluten familjemiljö äger handlingen i Rubinröd rum på ett mer utåtriktat, politiskt plan.

Ruby Winters familj är motståndare till apartheidsystemet. Hennes mamma äger ett konstgalleri där hon försöker lyfta fram svarta konstnärers skapande; hennes pappa är advokat och hjälper ofta personer som råkat illa ut av politiska skäl. När berättelsen börjar har föräldrarna just låtit en ung svart konstnär, Julian, flytta in i deras hem i Johannesburg. Men det är förbjudet för en svart man att leva tillsammans med vita på samma villkor som de, och Julians existens måste hållas hemlig för alla utomstående.

Ruby står på sina föräldrars sida och är skicklig på att upprätthålla en fin fasad utåt. Hon är en populär och framgångsrik student, men det plågar henne att hon aldrig kan vara sig själv tillsammans med sina vänner. Dessutom utsätts hon för regelbundna trakasserier av sin klasskamrat Desmond, trakasserier som lärarna verkar helt blinda inför. När Ruby till sist hittar en vän hon känner att hon kan lita på visar det sig vara på ett helt oväntat ställe - i en skola för afrikaanstalande ungdomar. Nu måste hon inte bara hålla masken inför sina skolkamrater, utan dessutom få sina föräldrar och Julian att se bortom sina egna fördomar och acceptera Loretta och hennes bror Johann, den snyggaste kille Ruby någonsin har träffat. I takt med att dagen för Julians stora vernissage närmar sig drar säkerhetspolisen åt snaran om Rubys familj och vänner. Samtidigt stiger vreden bland de svarta. Det är 1976 och Sowetoupproret ska snart bryta ut.

Rubinröd handlar om apartheidsystemet, men inte ur de svartas synvinkel utan ur de vitas, de som arbetade mot systemet och försökte stötta de svartas kamp. Det är en engagerande och spännande berättelse men det som mest fascinerar mig som läsare är inte Glass skildring av förtrycket av de svarta, utan beskrivningen av förhållandet mellan olika vita grupper. Det starka hatet mellan den engelsktalande och den afrikaanstalande befolkningen verkar nästan lika ingrott som segregationen mellan svarta och vita. En annan chockerande detalj är de sexuella trakasserier som Ruby utsätts för och som ingen verkar reagera på. Det är till synes helt normalt att en ung man tafsar på en flicka i klassrummet eller söker upp henne i hennes hem och försöker tränga sig på henne.

Kanske fångar Linzi Glass just i dessa detaljer en annan sida av apartheidsystemets natur än den vi förväntar oss att se. Både i Rubinröd och Sprickor och honungslim lider människorna av ett slags avtrubbning och ett förakt för människors värde som inte begränsar sig till att gälla skillnaden mellan svart och vit. Våldet och förtrycket av de svarta smittar av sig och leder till en brutalisering av även de vitas relationer med varandra. Övergrepp, misshandel, lögner och hat drabbar inte bara dem som officiellt är mindre värda, utan förgiftar också dem som utövar förtrycket och förstör deras förmåga att umgås på ett värdigt och kärleksfullt sätt med varandra.

Rubinröd finns också att låna som talbok i Daisy-format och som punktskriftsbok. Även en annan av Linzi Glass böcker, Älskade Danny, finns att låna som talbok och som punktskriftsbok.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar