fredag 11 december 2009

Berättarhjälpmedel från Asien

Bokförlaget Tulika Books, som producerar vackra och intressanta böcker på olika indiska språk har nyligen kommit ut med den litet annorlunda boken Home, av Nina Sabnani. Home är egentligen ett berättarhjälpmedel, en utvikbar tavla som är skapad för att fungera ungefär på samma sätt som de traditionella berättarskåpen - kavad - som i århundraden har använts av berättare (kavariya bhats) i Rajastan när de fört vidare historier om gudar som Rama och Krishna. Det vackra berättarskåpet på bilden här ovanför är hämtad från The Hearst Museums webbplats, där man också kan läsa mer om traditionen. En annan kort artikel om kavader hittar du här. Nina Sabnani har gjort Home så att den påminner om en kavad, med utvikbara sidor i flera lager som gör et möjligt för den som "läser" att själv välja vad och hur han/hon vill berätta. På filmen här nedan kan du höra Nina Sabnani själv berätta om hur hon tänkte när hon skapade Home.



Ett annat roligt och enkelt berättarhjälpmedel med rötter i Asien är de japanska kamishibai, ett slags ramar, ofta vacker utformade i ett slags tempeldesign, där berättaren sätter in bilder som han eller hon sedan berättar en saga kring. Kanske kan man likna det vid ett slags avancerat lösbladssystem för bilderböcker. Också kamishibai har sitt ursprung i religiöst berättande då buddistiska munkar och nunnor uppfann metoden för att undervisa personer som inte kunde läsa. Mer information om kamishibai finns på Wikipedia, och på den amerikanska webbplatsen Kamishibai for Kids, varifrån bilden här nedan är hämtad.


Kanske något att låta sig inspireras av vid eget sagoberättande på bibliotek och förskolor? Varför inte låta barnen själva måla bilder till en kamishibai-saga eller göra sin egen utvikbara kavad-bok?

(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

torsdag 3 december 2009

Efter mangavågen - en nigeriansk serievåg?


Det är väl kanske litet för mycket att hoppas på, men nog vore det väl kul om det kunde bli så? I Nigeria finns det nämligen en rad utmärkta tecknare och författare som skapar seriealbum och grafiska romaner med en alldeles egen, nigeriansk prägel och friskt blandar klassiska superhjälteteman med inhemska berättelser och miljöer.

Ta till exempel Omoboy (från Panaramic Foundation), som utspelar sig 2019 och handlar om tvillingarna Sunny och Sarah. När Sunny är liten drabbas han av epilepsi och under en kraftig attack som försänker honom i koma får han plötsligt förmågan att omvandla sin kropp till ren elektricitet och bland annat färdas genom elledningar. Sarah har inga sådana förmågor, men hon är istället i det närmaste ett geni med oerhörd språkbegåvning, ett fantastiskt minne och en oöverträffad förmåga till logiskt tänkande. Samtidigt som de två tonåringarna tar sig igenom skolan ägnar de sin fritid åt att skydda de svaga i samhället och bekämpa korruption, våld mot barn och andra problem.

Eller så kan man läsa Canary7 (från Elfworks Designs), som handlar om ett fotbollslag och deras kamp för att vinna en viktig turnering. Men inte bara det - i bakgrunden pågår värre saker: en magisk krigsmask har stulits av ett gäng med det skräckinjagande namnet Slaves of Death, som tänker använda den för att släppa lös kaos i området... Låter inte så dumt, va? Och snyggt tecknad verkar den vara också.


En serie som går att läsa på nätet och alltså är litet mer åtkomlig för oss är The Adventures of Atioro: The Rainmaker of Aramada, om en ung man som skickas in i djungeln för att leta efter den siste regnmakaren i hopp om att rädda sin by. Den hittar du här!


För de litet äldre kan man kanske tänka sig ett album med den supercoola, superhårda superagenten Aisha, en snygg ung dam som på dagarna arbetar som datorförsäljare men på kvällarna förvandlas till en spandexklädd dödsmaskin som tar sig an de brottslingar som lagen inte rår på. Någon kallade henne en nigeriansk Lara Croft, och det kanske inte var helt missvisande. Det är nog dags att vi importerar litet girlpower från Lagos!


Gillar man hårda grabbar med muskler istället så kan man ta en titt på Dark Edge, en rad album om Azim, en dyster man med minnesförlust som försöker ta reda på vem han är. Med sig har han en magisk dolk, daggaxen, och i hans spår följer en mystisk man i kåpa som kanske bär på nyckeln till det förflutna. Azim beskyddar en 9-årig flicka som han har räddat från ett gäng, och har ett nära förhållande till Peju, en ung kvinna som tvingats in i prostitution. Mer information om Dark Edge, personerna i serien och själva intrigen hittar man på IC Studios webbplats. De har hittills gett ut fyra album om Azim. Förhoppningsvis blir det fler.

Vill man veta mer om nigerianska serier rekommenderar jag den utmärkta bloggen SpaceboyNigeria, där man bland annat hittar en rad intervjuer med nigerianska serieskapare. De flesta av de ovannämnda förlagen har också egna Facebook-grupper där man kan få mer information om vad som pågår. Det stora problemet för oss här i Sverige är förstås hur vi ska få tag på albumen om vi vill läsa dem. Aisha kan man köpa via nätbutiken Indyplanet och det senaste numret av Dark Edge kan man köpa som bok eller pdf-dokument på Lulu.com. I övrigt är det inte lätt. Men någonstans ska man ju börja...

(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)