fredag 11 december 2009

Berättarhjälpmedel från Asien

Bokförlaget Tulika Books, som producerar vackra och intressanta böcker på olika indiska språk har nyligen kommit ut med den litet annorlunda boken Home, av Nina Sabnani. Home är egentligen ett berättarhjälpmedel, en utvikbar tavla som är skapad för att fungera ungefär på samma sätt som de traditionella berättarskåpen - kavad - som i århundraden har använts av berättare (kavariya bhats) i Rajastan när de fört vidare historier om gudar som Rama och Krishna. Det vackra berättarskåpet på bilden här ovanför är hämtad från The Hearst Museums webbplats, där man också kan läsa mer om traditionen. En annan kort artikel om kavader hittar du här. Nina Sabnani har gjort Home så att den påminner om en kavad, med utvikbara sidor i flera lager som gör et möjligt för den som "läser" att själv välja vad och hur han/hon vill berätta. På filmen här nedan kan du höra Nina Sabnani själv berätta om hur hon tänkte när hon skapade Home.



Ett annat roligt och enkelt berättarhjälpmedel med rötter i Asien är de japanska kamishibai, ett slags ramar, ofta vacker utformade i ett slags tempeldesign, där berättaren sätter in bilder som han eller hon sedan berättar en saga kring. Kanske kan man likna det vid ett slags avancerat lösbladssystem för bilderböcker. Också kamishibai har sitt ursprung i religiöst berättande då buddistiska munkar och nunnor uppfann metoden för att undervisa personer som inte kunde läsa. Mer information om kamishibai finns på Wikipedia, och på den amerikanska webbplatsen Kamishibai for Kids, varifrån bilden här nedan är hämtad.


Kanske något att låta sig inspireras av vid eget sagoberättande på bibliotek och förskolor? Varför inte låta barnen själva måla bilder till en kamishibai-saga eller göra sin egen utvikbara kavad-bok?

(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

torsdag 3 december 2009

Efter mangavågen - en nigeriansk serievåg?


Det är väl kanske litet för mycket att hoppas på, men nog vore det väl kul om det kunde bli så? I Nigeria finns det nämligen en rad utmärkta tecknare och författare som skapar seriealbum och grafiska romaner med en alldeles egen, nigeriansk prägel och friskt blandar klassiska superhjälteteman med inhemska berättelser och miljöer.

Ta till exempel Omoboy (från Panaramic Foundation), som utspelar sig 2019 och handlar om tvillingarna Sunny och Sarah. När Sunny är liten drabbas han av epilepsi och under en kraftig attack som försänker honom i koma får han plötsligt förmågan att omvandla sin kropp till ren elektricitet och bland annat färdas genom elledningar. Sarah har inga sådana förmågor, men hon är istället i det närmaste ett geni med oerhörd språkbegåvning, ett fantastiskt minne och en oöverträffad förmåga till logiskt tänkande. Samtidigt som de två tonåringarna tar sig igenom skolan ägnar de sin fritid åt att skydda de svaga i samhället och bekämpa korruption, våld mot barn och andra problem.

Eller så kan man läsa Canary7 (från Elfworks Designs), som handlar om ett fotbollslag och deras kamp för att vinna en viktig turnering. Men inte bara det - i bakgrunden pågår värre saker: en magisk krigsmask har stulits av ett gäng med det skräckinjagande namnet Slaves of Death, som tänker använda den för att släppa lös kaos i området... Låter inte så dumt, va? Och snyggt tecknad verkar den vara också.


En serie som går att läsa på nätet och alltså är litet mer åtkomlig för oss är The Adventures of Atioro: The Rainmaker of Aramada, om en ung man som skickas in i djungeln för att leta efter den siste regnmakaren i hopp om att rädda sin by. Den hittar du här!


För de litet äldre kan man kanske tänka sig ett album med den supercoola, superhårda superagenten Aisha, en snygg ung dam som på dagarna arbetar som datorförsäljare men på kvällarna förvandlas till en spandexklädd dödsmaskin som tar sig an de brottslingar som lagen inte rår på. Någon kallade henne en nigeriansk Lara Croft, och det kanske inte var helt missvisande. Det är nog dags att vi importerar litet girlpower från Lagos!


Gillar man hårda grabbar med muskler istället så kan man ta en titt på Dark Edge, en rad album om Azim, en dyster man med minnesförlust som försöker ta reda på vem han är. Med sig har han en magisk dolk, daggaxen, och i hans spår följer en mystisk man i kåpa som kanske bär på nyckeln till det förflutna. Azim beskyddar en 9-årig flicka som han har räddat från ett gäng, och har ett nära förhållande till Peju, en ung kvinna som tvingats in i prostitution. Mer information om Dark Edge, personerna i serien och själva intrigen hittar man på IC Studios webbplats. De har hittills gett ut fyra album om Azim. Förhoppningsvis blir det fler.

Vill man veta mer om nigerianska serier rekommenderar jag den utmärkta bloggen SpaceboyNigeria, där man bland annat hittar en rad intervjuer med nigerianska serieskapare. De flesta av de ovannämnda förlagen har också egna Facebook-grupper där man kan få mer information om vad som pågår. Det stora problemet för oss här i Sverige är förstås hur vi ska få tag på albumen om vi vill läsa dem. Aisha kan man köpa via nätbutiken Indyplanet och det senaste numret av Dark Edge kan man köpa som bok eller pdf-dokument på Lulu.com. I övrigt är det inte lätt. Men någonstans ska man ju börja...

(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

torsdag 26 november 2009

Ollybolly - sagor på flera språk från olika länder

Den koreanska organisationen Daum Foundation, som arbetar för att öka kontakten och förståelsen mellan olika länder och kulturer, har startat webbplatsen Ollybolly, där barn gratis kan titta på små animerade sagor från Vietnam, Mongoliet och Filippinerna. Sagorna kan fås upplästa (och med text) på engelska, koreanska eller originalspråket. Man planerar att ha mer än 170 sagor upplagda innan nyår, och då ska även länder i bland annat Afrika och Latinamerika vara representerade.

Filmerna laddas ganska långsamt, så man måste ha litet tålamod, men det är ett fint initiativ och tillgängligt även för oss här i Sverige. Klicka på bilden här nedanför så kommer du till sidan med sagorna, ordnade per land.
(Skrivet av Anna Gustafsson Chen, upphittat via Papertigers.org)

måndag 23 november 2009

Barn- och ungdomslitteratur från Filippinerna

Om man är intresserad av att lära sig mer om barn- och ungdomslitteratur från Filippinerna ska man passa på att besöka webbplatsen PaperTigers just nu, eftersom de har Filippinerna som särskilt tema den här månaden.

Där kan man bland annat titta in i galleriet och hitta bilder av den flerfaldigt prisbelönade illustratören Sergio Bumatay III, som har gjort den roliga och egensinniga bilderboken Naku, Nakuu, Nakuuu! om en liten pojke som oroar sig för att han ska få ett syskon. Här finns också en intervju med Carla Pacis, en av de främsta barn- och ungdomsförfattarna på Filippinerna.

En annan blogg som är värd att hålla ögonen på är Into the Wardrobe, som drivs av Tarie från Quezon City. Hon presenterar ofta filippinsk barn- och ungdomslitteratur och har bland annat tagit upp ett par riktigt spännande ungdomsböcker med idrottstema som jag själv hoppas att få läsa någon gång i framtiden: Playing it Safe av G.T. Los Baños och Tall Story av Candy Gourlay.

filippinska IBBY:s webbplats finns fler tips på duktiga författare och illustratörer.

(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

torsdag 12 november 2009

Jimmy Liao och Monstret som åt upp mörkret

Nu har äntligen en bok av den taiwanesiske illustratören Jimmy Liao (Jimi) kommit i svensk översättning. Monstret som åt upp mörkret heter den, och handlar om mörkrädsla och hur den kan övervinnas. Boken är utgiven av Berghs förlag och har naturligtvis kommit hit via USA, där den gavs ut för någon tid sedan. Till svenska har den översatts av Gun-Britt Sundström.

Jimmy Liao, som kommer från Taiwan, är en stor stjärna både hemma, i Kina, Hongkong, Korea och Japan, där hans böcker säljer i miljonupplagor. Utställningar av hans verk har visats på gallerier och i Hongkongs tunnelbana, och via hans webbplats kan man köpa allt från örngott till muggar och fickspeglar med bilder ur hans produktion.

Det är lätt att tycka om Jimmy Liaos färgglada, vänliga och ofta litet sentimentala bildberättelser. Samtidigt kan de vara litet förvirrande, för det som vid första anblicken kan se ut som en gullig bilderbok om katter kan - när man läser texten - visa sig vara en historia om en vuxen kvinna som just har gjort slut med sin pojkvän. I Asien är det nämligen inte otänkbart att en bilderbok också kan rikta sig till vuxna. En av Jimmy Liaos mest kända böcker, Gå till vänster, gå till höger (Xiang zuo zou, xiang you zou) handlar om en man och en kvinna i 20-årsåldern som bor i samma hus och båda längtar efter att träffa någon att älska, men som alltid går åt varsitt håll: om den ena åker uppför rulltrappan åker den andra ner. Trots att de skulle vara perfekta för varandra träffas de inte. Men till sist så... Gå till höger, gå till vänster har också filmatiserats - en film med riktiga, levande skådespelare (en otecknad film, som vissa barn jag känner skulle säga).

Men Jimmy Liao gör förstås också böcker som är mer direkt riktade till barn, eller åtminstone passar bra för barn. Monstret som åt upp mörkret och När månen glömde (Yueliang wangji le) är ett par exempel. Min personliga favorit är nog hans senaste bok, Stjärnhimlen (Xingkong). Den handlar om en liten flicka som har tillbringat större delen av sin barndom hos sina farföräldrar, men nu har flyttat hem igen. Men föräldrarna kommer inte alls överens. "Jag vet inte när det började, men det har blivit så tyst här hemma", säger flickan på ett uppslag där pappan sitter med ansiktet dolt bakom en tidning, det enda man ser av mamman är en gigantisk skål med hajfenssoppa och tavlan på väggen är en version av Magrittes "De älskande" - två personer med tygstycken svepta om huvudet. I skolan är det lika illa. Men så dyker en ny pojke upp i klassen och flicka får för första gången en riktig vän. Så småningom försvinner pojken igen, men flickan konstaterar att hon i alla fall aldrig ska glömma stjärnhimlen den sommaren. Ibland kan jag tycka att asiater lätt blir litet översentimentala och är helt besatta av sorgliga historier. Jag vet inte hur många japanska familjefilmer jag har sett som slutar med att någon dör eller tvingas flytta eller får säga farväl till den han/hon älskar på ett mycket tårdrypande sätt. Men samtidigt är det ibland rätt skönt att det finns de som faktiskt vågar vara sorgsna också. Stjärnhimlen är en oerhört vemodig bok, men den är inte tragisk.

Att vara litet udda, litet utanför och att vilja dra sig undan världen är ett tema som går igen i många av Jimmy Liaos böcker. Kanske var han själv ett sådant barn som inte riktigt passar in någonstans? En annan av hans böcker som jag nyligen har läst heter Att gömma sig i ett hörn av världen (Duo jin shijie de jiaoluo) och är en serie bilder som egentligen inte har så mycket med varandra att göra, men hålls ihop av en ramberättelse där en liten pojke säger att han vill vara ifred ett tag. Varje uppslag i boken består av en fantasifull bild och en litet poetisk text som ibland känns rätt krystad. Tyvärr tycker jag nog att Jimmy Liaos texter överlag inte är så väldigt bra: det blir litet för mycket av det poetiska, de blir litet kvasifilosofiska och har ett slags låtsat djup som jag inte är så förtjust i. Ibland fungerar det, som i boken Skogens hemlighet (Senlin li de mimi) som är ett slags Alice i Underlandet-historia om en flicka som sover middag och drömmer att en jättestor kanin tar med henne på äventyr. Men ofta blir det inte så jättelyckat. En av anledningarna till att jag gillar Stjärnhimlen så mycket är att den faktiskt har en bra historia som är bra berättad. Det gäller även för till exempel Den leende fisken (Weixiao de yu) och Gå till vänster, gå till höger. Och bilderna är underbara i alla Jimmy Liaos böcker.

Om du inte har läst någon av böckerna så låna en på biblioteket! Flera av dem går att beställa hem från Internationella biblioteket (på kinesiska förstås). Det finns också ett antal böcker översatta till engelska, och fler lär vara på gång på svenska.

Jimmy Liao gör för övrigt den läckraste e-tidning jag någonsin har sett. Man kan prenumerera på den eller ladda ner den från hans webbplats. Litet knepigt för den som inte kan kinesiska förstås, men klicka på den översta av de fem blå rutorna i vänstermarginalen så laddas nyhetsbrevet ner som zip-fil. Sedan är det bara att extrahera. Nyhetsbrevet brukar innehålla både bild, musik, animerad film, boktips och nyheter. Bläddra inte för fort, för bilderna växer fram på sidorna!


(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)