torsdag 16 december 2010

Det var en gång...

Det finns popup-böcker och så finns det popup-böcker. Den franske illustratören Benjamin Lacombe har gjort den fantastiska Il étais une fois i videon här nedan, och jag lovar - den är precis lika vacker i verkligheten. Lacombe har illustrerat en dryg handfull böcker varav några har andra författare. Fler av hans verk hittar man på hans webbplats (här en länk till den engelska versionen, men självklart finns den även på franska). Suggestiva och mycket vackra bilder - som nog går hem även hos litet äldre goth-ungdomar, misstänker jag.



(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 4 december 2010

Tankar om världslitteratur för barn och ungdomar

Sommaren 2010 gavs en kurs med namnet Världslitteratur för barn och ungdom på Mittuniversitetet, och som ni kanske minns intervjuade Den hemliga trädgården två av organisatörerna, Ulrika Lif och Eva Söderberg, i ett tidigare inlägg. Kursen handlade huvudsakligen om analys och tolkning av modern utomeuropeisk barn- och ungdomslitteratur samt interkulturella, didaktiska och litterära frågeställningar. Som en del av utbildningen skrev deltagarna varsin uppsats. Några av de uppsatserna har ni nu alla möjlighet att läsa!

Uppsatserna är skrivna av Jessica Johannesson Gaitán, Nina Moilanen, Fredrik Paganus, Emelie Hwang, Mona Eriksson, Viola Bergfors, Linda Bjerkhagen och Peter Högström, och de behandlar böcker av Lygia Bojunga Nunes, Mary och Rich Chamberlin, Ana Maria Machado, Veronique Tadjo, Herman Schulz, Erika Pal, Virginia Kroll och Mario Salazar. Bra och intressanta tankar om barnlitteratur, etnicitet och mångkultur!

Alla uppsatserna samlade i ett häfte i pdf-format hittar du här, på Mitthögskolans webbplats.

(Skrivet av Anna Gustafsson Chen, foto: emilywjones på Flickr)

lördag 6 november 2010

Finurliga mama Sambona

Nu är det Allhelgonahelg och då är det kanske lämpligt att presentera finurliga mama Sambona, i boken med samma namn (Hjulet, 2008). Mama Sambona är en gammal dam som lever på ön Ukerewe i Tanzania, tillsammans med sina släktingar och vänner. Mama Sambona har kommit upp i den ålder då Döden plötsligt står på lur och väntar, men naturligtvis vet hon att även han måste spela efter reglerna - och i det här fallet innebär det att han bara har tre chanser att få henne med sig på resan. Om han misslyckas måste han vänta i tre år på ett nytt tillfälle.

Mama Sambona är förstås en finurlig dam och med list och humor lyckas hon helt förvrida huvudet på den byråkratgrå Döden och se till att hon får leva i ytterligare några år.
Finurliga mama Sambona (med text av Herman Schulz, illustrationer av Tobias Krejtschi och i översättning av Ulla Forsén) utspelar sig i Afrika, men liknande historier berättas även i Latinamerika, bland annat i Mexico där man ju så här års firar De dödas dag.


(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

onsdag 13 oktober 2010

Hopp i säng!

Estnisk barnlitteratur på svenska är ovanlig, så det är roligt när det plötsligt dyker upp riktigt fina böcker i svensk översättning. Jag tänker nu framförallt på antologin Hopp i säng! Godnattsagor av pappor, en samling berättelser (och ett par dikter) som ursprungligen publicerades 2005 på estniska och sedan kom på svenska 2007.

Tyvärr är det knappast särskilt många här i Sverige som känner till boken eftersom den gavs ut av det lilla estniska förlaget NyNorden och verkar vara alldeles särdeles svår att få tag på här.

Hopp i säng! består alltså av berättelser skrivna av pappor för barn, men det är inte vilka pappor som helst. De flesta är redan väl etablerade som författare, antingen för barn eller för vuxna, någon är poet och någon arbetar med reklam. Sagorna är både roliga, sorgliga, litet absurda och fantastiska, och alldeles lagom långa för att läsas på kvällen innan man somnar.

Det som verkligen höjer boken till en nivå över den vanliga är de utsökt vackra bilderna i dämpade färger av illustratören Jüri Mildeberg som finns med på vart och vartannat uppslag i boken.

Försök gärna få tag på Hopp i säng! Det är inte helt lätt, men det går att kontakta förlaget som ju även har gett ut åtminstone en annan estnisk barnbok på svenska - mer om den kommer senare!


(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

söndag 3 oktober 2010

Indien!

Precis lagom i tid till den stora Indiensatsningen här i Stockholm under hösten, med aktiviteter på både Kulturhuset och Södra Teatern, har PaperTigers valt Indien och indisk barn- och ungdomslitteratur som specialtema under de kommande två månaderna. Man tar även upp böcker som skapats i den indiska diasporan, av första eller andra generationens indiska utvandrare.

Läs intervjuer med illustratörer, författare och - inte minst intressant - indiska barnboksförläggare som berättar om hur marknaden ser ut och hur de tänker när de ger ut barnböcker i Indien.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 25 september 2010

Några bilder från årets Bok & Bibliotek i Göteborg

Den hemliga trädgården var en av arrangörerna bakom de många aktiviteterna på Barnens torg i år. Temat var Afrika, och som ni ser var det full fart större delen av tiden! Här följer några bilder från de två första dagarna av mässan.

Författaren Meshack Asare från Ghana framträder på Biblioteksscenen.

Den angolanske författaren Ondjaki signerar böcker efter ett framträdande på Nallescenen.

Barnens torg kantades av vepor med illustrationer ur bland annat Christian Epanyas bilderbok Papa Diops taxi.

Författaren Ousmane Diarra från Mali vilar ut under baobabträdet på Barnens torg med en god bok.

Inte bara afrikanska författare passade på att ta igen sig på Barnens torg...

Senayit Worku, illustratör från Etiopien.

Said Salah Ahmed från Somalia berättar om det somaliska språkets långa historia.

Piet Grobler, Sydafrika, tar emot svenska IBBY:s Peter Pan-pris för sin bok Makwelane och krokodilen.

Blombuketter till årets Peter Pan-pristagare!

Caféet vid Barnens torg smyckades med illustrationer ur böcker av Piet Grobler, John Kilaka, Veronique Tadjo och Christian Epanya.

Dominique Mwankumi från Kongo-Kinshasa med en av sina böcker.

Bienvenue Sene Mongaba och Dominique Mwankumi, bägge från Kongo-Kinshasa, diskuterar böcker med Internationella bibliotekets Matilda Wallin.

Nallescenen pryddes med illustrationer ur Veronique Tadjos Mamy Wata och monstret.

Ett möte mellan fyra bilderboksskapare från två kontinenter: Christian Epanya (Kamerun), John Kilaka (Tanzania) samt Sassa Burengren och Sara Gimbergsson från Sverige.

Christian Epanya diskuterar och signerar på Barnens torg.

(Text och bild: Anna Gustafsson Chen)

onsdag 22 september 2010

Räven och Musen letar ny lya

Visst är det stor brist på översatt barn- och ungdomsböcker från Afrika, Asien och Latinamerika, men faktum är att det inte finns något överflöd av europeisk barnlitteratur heller. Tänk efter bara: hur många nyöversatta barnböcker från till exempel östra Europa kan du hitta på hyllorna i en vanlig bokhandel?

Men ibland dyker det upp något. Till exempel den lilla bilderboken Räven och Musen letar ny lya av Boglárka Paulovkin från Ungern, i översättning av Eva Larsson och Maud Mangold och utgiven på Felis Förlag.

Räven och Musen bor i en lya under den största eken i skogen. Men en dag vaknar de upp till ett fasansfullt oväsen och när de vågar titta ut har hela skogen huggits ner. Eftersom de varken kan eller vill bo kvar på kalhygget beger de sig in till staden med hjälp av en gammal karta som Räven äger. Tågresan går bra, men det är inte lätt för två skogsdjur att veta hur man beter sig när man går över gatan eller handlar mat på marknaden. Som tur var träffar Räven och Musen en pojke som genast tar hand om dem och hjälper dem att hitta en ny bostad.

Räven och Musen är en vacker liten bok. Texten är enkel men medryckande, och bilderna är målade i vackra mättade färgtoner. Paulovkin, som både har skrivit och illustrerat, är en erfaren konstnär och författare med ett flertal böcker bakom sig, och i den här boken har hon bland annat hämtat inspiration från de gamla stadsdelarna i Budapest.


(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

Nu börjar bokmässan!

Bok & Bibliotek drar igång igen i morgon, och som ni redan vet är Den hemliga trädgården på plats. Vi har vår bas i monter H05:25 och en lista på de program vi arrangerar hittar du här, på Bok & Biblioteks webbplats.

Den hemliga trädgården ingår i projektet Barn Afrika 2010, där vi tillsammans med andra bokförlag och organisationer lyfter fram den afrikanska barn- och ungdomslitteraturen på årets bokmässa. Hela programmet, som innehåller mer än 40 superintressanta punkter, finns i här i pdf-format.

Du som befinner dig i Göteborg ska absolut passa på att besöka oss!

Veckan efter bokmässan finns det även möjlighet för den som bor i Stockholmstrakten att delta i ett antal seminarer kring läsning samt barn- och ungdomsböcker från Afrika. Det är Internationella biblioteket som arrangerar program i samband med sin internationella barnboksvecka. De programmen hittar du här, på Stockholms stadsbiblioteks webbplats.

Välkommen!

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

tisdag 21 september 2010

Imaginaria

Imaginaria är en spanskspråkig nättidskrift om barn- och ungdomslitteratur, som startade i Buenos Aires, Argentina, 1999 och forfarande kommer ut ett antal gånger per år.

I tidskriften publiceras både recensioner och längre artiklar om olika aspekter av litteraturen, samt utdrag ur skönlitterära texter från både Latinamerika och Europa. Här finns också ett diskussionsforum där man kan byta idéer och tankar med andra läsare.

Har du inte läst Imaginaria tidigare så ta en titt i det välfyllda arkivet - där finns mycket att utforska!

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

tisdag 7 september 2010

Anansesem - ny karibisk litteraturtidskrift för barn

Idag är det premiär för Anansesem, en karibisk litteraturtidskrift för barn på nätet. Anansesem redigeras bland annat av Summer Edward, vars blogg är en guldgruva för den som vill veta mer om barn- och ungdomsböcker från Västindien.

Anansesem är en tidskrift för barn, och den innehåller poesi, noveller och faktatexter skrivna både av vuxna författare och av barn och ungdomar. Här finns också fantastiska illustrationer till texterna.

Missa inte chansen att till exempel läsa de fantastiska dikterna av 17-årige Che Blackman!

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

onsdag 1 september 2010

Den hemliga trädgården: Afrika

Äntligen är den här! Den hemliga trädgårdens Afrikaskrift, i lagom tid till bokmässan.

Den lilla men mycket välfyllda boken innehåller presentationer av ett antal afrikanska barnboksförfattare och illustratörer som till exempel Meshack Asare, Ousmane Diarra, Piet Grobler, John Kilaka och Veronique Tadjo, artiklar om afrikanska serier, läsfrämjande aktiviteter och ungdomstidskrifter. Här finns också en berättelse av Mia Couto samt gott om boktips för både barn, ungdomar och vuxna. Och förstås en mängd färgstarka, inspirerande illustrationer!

Så här skriver Sven Hallonsten, som tillsammans med Britt Isaksson har redigerat boken, i sitt förord:

Vilken färg har Afrika? Svart eller vitt eller kanske, rött, orange, gult, grönt eller blått med inslag av lila, beige, rosa och en aning brunt.

I den hemliga trädgårdens afrikanska avdelning, som här öppnar grindarna för att sätta strålkastarljuset på barnböcker från olika delar av Afrika, finns alla dessa färger och en hel del till. Och så finns där alla berättelserna: glada, sorgliga, spännande, ljudliga, hoppfulla, gamla, nya, lärorika, underhållande, färgstarka, svartvita, fabler, sagor, myter, fåglar, elefanter, kåkstäder, aids och ett myller av barn och andra människor.


Nu när vuvuzuelorna tystnat och Sydafrika med den äran genomfört VM i fotboll är det dags att sätta fokus på en annan del av den afrikanska kulturen: litteraturen. Den muntliga berättelsen men framförallt den som finns i böckernas värld.


Afrika är temat för årets bokmässa i Göteborg 2010. Inom nätverket Den hemliga trädgården har vi därför antagit utmaningen att ge de afrikanska barn- och ungdomsböckerna en synlig plats på den stora bokmässescenen.


Med stöd av Statens Kulturråd har vi bjudit in ett 20-tal författare, illustratörer, läsfrämjare, serieskapare och experter från Angola, Botswana, Elfenbenskusten, Eritrea, Etiopien, Ghana, Kamerun, Kongo, Mali, Nigeria, Somalia, Sydafrika och Tanzania. De kommer att framträda på en mängd olika scener under bokmässans fyra dagar.


För att stödja denna satsning och ge alla barnboksintresserade en möjlighet att fördjupa sig före och framförallt efter mässan, bestämde vi oss för att ge ut en fjärde del i vår skriftserie, nu med titeln Den hemliga trädgården/Afrika.

Trogna traditionen från tidigare skrifter har vi blandat längre artiklar, essäer och översikter med korta porträtt, skönlitterära texter och citat och massor av bilder från afrikanska barnböcker.


Vi bad årets Peter Pan-pristagare, Piet Grobler, den "blygsamme världskonstnären" från Sydafrika att göra omslaget och vi fick fantasieggande originalbilder för både fram- och baksida och dessutom flera bonusbilder.

Vi tillstånd av författaren Mia Couto och konstnären Malangatana från Mocambique att använda deras berättelse Skuggornas innergård, som är gjord enbart för skolbruk i landet och som Maria Bergstrand på Världsbiblioteket av en händelse hittade på nätet. Nu får denna suggestiva historia inleda och ange tonen.


Ni hittar tolv korta porträtt av välkända barnboksförfattare av vilka endast hälften är översatta till svenska. En del av dessa porträtt fanns redan i boken
Världens barnboksförfattare (2008) och har här bearbetats och kompletterats.

Stort tack till Jay Heale från Sydafrika som med sin sakkunskap i två essäer vidgat våra perspektiv på afrikansk barnlitteraturs bakgrund, nuläge och framtid. Och ett lika stort tack till alla barnbokskonstnärer som välvilligt låtit oss använda deras bilder och texter.

Som de obotliga optimister vi är hoppas vi nu att denna massiva lansering av afrikanska barnboksförfattare ska ge resultat i form av större efterfrågan och fler översättningar. Så lärare, skol- och barnbibliotekarier och alla andra intresserade: Kom loss, ställ krav, berätta Afrika och världens historier!

Den hemliga trädgården/Afrika distribueras av Världsbiblioteket och kan beställas på adress vbib@solidaritetshuset.se


(Skrivet av Anna Gustafsson Chen)

tisdag 10 augusti 2010

Biblioteket i samhället skriver om barn- och ungdomslitteratur i Afrika

Det senaste numret av tidskriften BiS (Biblioteket i samhället) är ett temanummer om Afrika, där det ingår en rad artiklar om just barn- och ungdomslitteratur, till exempel:
  • ABC-boken – den enda viktiga boken. Henning Mankell

  • Döv flyktingflicka inspirerade till Karamellens ord. Monica Zak har träffat författaren och västsaharaaktivisten Gonzalo Moure.

  • BiS stödaktion för läsning till barn i västsahariska flyktingläger!

  • Lubuto – litteratur och ljus i Lusaka. Maria Ronnås skriver om ett bibliotek som är som en skola för barn som lever på gatan eller på barnhem.

  • Dear friends. Ett femtonårigt samarbete mellan barn i Sydafrika och i Rinkeby har resulterat i ännu en bok. Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors beskriver sitt arbete.

  • Ett skolbibliotek i Tanzania. Lisbeth Berglin om en skola och ett skolbibliotek som stöds av Martin Kochgymnasiet i Hedemora.

  • 10.000 demonstrerar för skolbibliotek i Kapstaden. Equal Education – ny påtryckarorganisation med skolbibliotek på agendan.

Specialnumret kommer att presenteras fredagen den 24:e september, på Bok & Bibliotek i Göteborg, där man också kan höra Gunilla Lundgren berätta om projektet Dear Friends vid olika tillfällen.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 31 juli 2010

Let's Comic!

I torsdags var det final för ett projekt med namnet Let's Comic, som organiserats av den libanesiska serietidskriften Samandal med stöd av EU och i samarbete med två libanesiska och en italiensk NGO. Let's Comic har arrangerat en rad workshops för aspirerande serietecknare mellan 15 och 20 år i det palestinska flyktinglägret Shatila. Både palestinska och libanesiska ungdomar har deltagit och projektet avslutades med en tävling på temat "mångkulturella samhällen". De vinnande bidragen kommer att publiceras i Samandals nästa nummer.

Mer om detta spännande och mycket lyckade projekt kan man läsa i Now Lebanon och The Daily Star. Ytterligare information plus en massa bilder från träffarna och tävlingen hittar man på projektets egen Facebook-sida.

Samandal, tidskriften bakom projektet, ges ut på både arabiska, engelska och franska. Vissa av serierna går att läsa på nätet, och de har även en egen Youtube-kanal där man bland annat kan hitta filmer om deras syn på serier och creative commons.


(Skrivet av Anna Gustafsson Chen, upphittat via Read Kutub Kids)

måndag 26 juli 2010

Världslitteratur för barn och ungdom - nu på universitetet

Mittuniversitetet, som har campus i Härnösand, Sundvall och Östersund, har man den här sommaren för första gången hållit en kurs i världslitteratur för barn och ungdom. Det tycker vi förstås låter väldigt spännande, så vi ställde några frågor om kursen till två av organisatörerna - Ulrika Lif och Eva Söderberg.

Hur fick ni idén att starta den här kursen?

Vi kände att det var dags! Bland oss litteraturvetare på Mittuniversitetet har en önskan att vidga den barnlitterära repertoaren i våra kurser i barn- och ungdomslitteratur funnits en tid. Vår önskan har också närts av att några av våra studenter har uttryckt ett behov av en kurs som den här.

Skolans olika styrdokument uppfordrar dessutom till ett införlivande av skönlitteratur från hela världen i undervisningen! När vi i våras jobbade med världslitteratur i en fortbildning för förskolelärare fann vi ett smittande engagemang och en vilja att ta in världens barnböcker ute i verksamheterna, men också att relevant fortbildning har saknats.

En annan viktig drivkraft till att starta kursen är de verksamheter som på olika lovvärda vis bidrar till världslitteraturens spridning. Dessa har vi tagit rygg på: Världsbiblioteket, Internationella biblioteket, macondoprojektets webbplats, Trastens förlag, förlaget Hjulet, tidskriften Karavan med flera.

Den omdefiniering av begreppet världslitteratur som i dag i olika sammanhang uttalas har också bidragit till utvecklingen av vår sommarkurs Världslitteratur för barn och ungdom.

Och: Inspirerande läsupplevelser av utomeuropeiska barn- och ungdomsböcker gjorde att vi inte längre kunde låta bli!

Är syftet med kursen att presentera och ge ett smakprov på böcker eller att analysera och problematisera litteraturen?

För det första hoppas vi att lärare, bibliotekarier och andra som läser denna kurs ska inspireras av estetiskt tilltalande och kvalitativ barn- och ungdomslitteratur som, så vitt vi vet, tidigare inte har getts så stort utrymme i den svenska för-, grund- och gymnasieskolan, och inte heller i någon större utsträckning som kurslitteratur på högskolor och universitet runt om i landet.

För det andra arbetar kursdeltagarna med den valda skönlitteraturen med hjälp av grundläggande litteraturvetenskapliga analysverktyg. Berättandets olika ingredienser, som till exempel persongestaltning, miljögestaltning, konflikter, tematik/motiv och berättarperspektiv studeras i böckerna. Boksamtalets betydelse diskuteras, liksom andra mer övergripande barn- och ungdomslitterära frågeställningar.

Eftersom det inte är helt oproblematiskt att ringa in en litterär kategori på det vis som vi faktiskt gör, finner vi för det tredje att en viktig del av kursens syfte är att belysa sådana frågeställningar och begrepp som är angelägna i kursens sammanhang – exempelvis världslitteratur, etnicitet, exotisering, skillnadstänkande, interkulturalitet, ”invandrarförfattare” och mångkultur. Vad står dessa begrepp för – i relation till kursens skönlitteratur?


Hur har ni valt kurslitteraturen? Har ni försökt få med böcker från olika världsdelar eller har ni utgått från speciella teman? Eller något annat?

Estetiska kvalitéer och berörande läsupplevelser, lämplighet med tanke på studier av olika tematiska, berättartekniska, didaktiska och interkulturella aspekter, genusbalans och författarskapens spridning över världen har väglett oss i valet av skönlitteratur till kursen... Och tillgänglighet, förstås!

Har det varit ett stort intresse för att delta? Hur många studenter deltar? Vilka är deltagarna?

30 deltagare är registrerade denna första sommarkursomgång. De flesta arbetar som eller utbildar sig till lärare och några är bibliotekarier. Alla som är behöriga är dock välkomna att söka kursen!

Hur är kursen upplagd rent praktiskt?

Kursens går på halvfart, vilket i praktiken innebär att man bör avsätta ungefär 20 studietimmar i veckan under tio kursveckor. Studieformen är distans, med två obligatoriska – en inledande och en avslutande – sammankomster i Härnösand. Mellan dessa träffar kommunicerar vi via mejl, telefon och nätkursplattformen webCT, där allt kursmaterial samt länkar till relevanta webbplatser finns tillgängliga.

På webCT skapar vi också så kallade diskussionstrådar för att kursdeltagarna i mindre studiegrupper ska kunna samtala om kurslitteraturen utifrån olika frågeställningar.

Vid ett par tillfällen mejlar deltagarna individuella insändningsuppgifter till oss lärare, och i slutet av kursen skriver alla ett fördjupningsarbete, i vilket var och en tämligen fritt (inom kursens ramar) väljer litteratur och ämne.

Kommer ni att ge kursen igen eller kanske starta fortsättningskurser?

Kursen kommer att erbjudas som sommarkurs även kommande sommar, 2011.

Vilka böcker läser deltagarna?

Vi har i första hand koncentrerat oss på samtida utgivning. Antologin Människosaker. Dikter och noveller på liv och död från Afrika, Asien och Latinamerika, red. Birgitta Wallin & Maria Lannvik Duregård, 2008, är en viktig bok på litteraturlistan.Både bilderböcker, lyrik och prosaberättelser finns annars representerade i urvalet.

I kurskompendiet Vetenskapliga texter har vi bland annat samlat ett antal kritiska röster, som problematiserar de begrepp som vi finner viktiga att sätta under luppen. Litteraturvetaren Magnus Nilsson, filosofen Alexander Motturi och författaren Astrid Trotzig är några av dessa röster vi valt att lyfta fram.

Några svenska barn- och ungdomsböcker finns också med på litteraturlistan. Dessa har vi valt att ha med, eftersom de inbjuder till reflekterande samtal och skrivande om mångkultur, etnicitet, andrafiering, rasism, ”invandrarförfattare” och interkulturalitet.


Årets kurs är alltså redan i full gång, men den som är intresserad kan ju redan nu börja fundera på att söka till nästa års omgång. Kursplan och litteraturlista hittar man på Mittuniversitetets webbplats, i det nedladdningsbara pdf-dokumentet. Ulrika och Eva och deras studenter kommer troligtvis att dyka upp på den här bloggen igen under hösten, för att presentera några av de texter som studenterna skriver i samband med kursen.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen, foto: Mittuniversitetet,
cleverCl@i®ê och Pratham Books på Flickr)

söndag 25 juli 2010

Anna Lindh Foundation utannonserar nytt barnbokspris

Det rör på sig inom den arabiska barnboksvärlden. Nyligen skrev vi om Etisalat-priset från Förenade Arabemiraten, och nu utannonserar även Anna Lind Foundation i Alexandria ett nytt barnbokspris för arabiskspråkig barnlitteratur. Priset gäller enbart originallitteratur - alltså inga översättningar - från de länder som ingår i stiftelsens regionala program för barns litteratur och läsning, det vill säga Egypten, Jordanien, Libanon, Palestina och Syrien.

Prissumman är 1000 euro till de vinnande författarna och 2000 euro till deras förläggare. De utvalda bidragen kommer även att få hjälp med marknadsföring i de länder som ingår i programmet.

Anna Lindh Foundation satsar sedan flera år tillbaka på att bygga upp barn- och ungdomslitteraturen i regionen, och har bland annat ordnat ett flertal konferenser på temat. Projektet har även en särskild webbplats som vänder sig till både förläggare, lärare, bibliotekarier och läsare. Här finns till exempel en databas över nya barnböcker som publiceras i regionen, och som är sökbar på författare, illustratör, land, utgivare, titel och utgivningsdatum.

På webbplatsen hittar man också ett antal så kallade "concept papers" där man kan läsa om situationen för barn- och ungdomslitteratur i de respektive länderna.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 10 juli 2010

Guldringen - prisbelönt arabisk manga

Det är intressant att se hur det japanska manga-formatet tycks gå hem överallt i världen. Uppenbarligen är det många som kan känna igen sig i de taggigt rufsiga och storögda mangafigurerna.

Manga och anime finns förstås också i Mellanöstern, men det var först förra året som den första inhemska arabiskspråkiga mangaserien, Siwar al-dhahab eller Guldringen, lanserades. Guldringen handlar om en 15-årig pojke från Förenade Arabemiraten, Sultan, som ägnar sig åt en form av falkenering och tillsammans med sin tama falk råkar ut för diverse olika äventyr. Författaren, Qais Sedki, har i intervjuer berättat om hur han hoppas locka fler barn och ungdomar att läsa på arabiska istället för att välja barn- och ungdomslitteratur på engelska. Huvudpersonen Sultan är en modern kille, men den emiratiska och arabiska kulturen är ändå tydligt närvarande i berättelsen och bilderna.

Qais Sedki arbetade ursprungligen som IT-ingenjör, men var sedan länge fascinerad av japansk populärkultur. Efter att ha funderat på saken i fem år startade han förlaget PageFlip, enbart för att kunna ägna sig åt Guldring-projektet. För att få den rätta mangakänslan samarbetar Qais Sedki med två japanska mangaillustratörer.

Guldringen har väckt en del uppmärksamhet och även tilldelats Sheikh Zayed Award for Children's Literature i mars i år. En lång intervju på engelska i två delar med Qais Sedki där han talar om sina tankar och om arbetet med Guldringen hittar man här (del 1) och här (del 2). Bland annat berättar han om hur en lärarinna köpte 200 exemplar av den första boken för att dela ut den till eleverna!

Ett kort föredrag som Qais Sedki höll på TEDxDubai i slutet av förra året går att se på YouTube.


(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

måndag 21 juni 2010

Chain mail - skicka vidare

I Hiroshi Ishizakis ungdomsroman Chain mail - skicka vidare från 2003 (på svenska 2008, hos Bonnier Carlsen i översättning av Magnus Johansson) börjar fyra skolflickor skriva en roman tillsammans. De har aldrig träffats, men tre av dem får ändå mail från den mystiska Yukari som vill att de ska samarbeta för att skapa en historia om en ung tjej som blir jagad av en stalker, hennes pojkvän och en kvinnlig polis. Flickorna får välja vilken av personerna de vill vara och sedan skrivs berättelsen ur fyra olika perspektiv. Varje avsnitt läggs upp på en webbplats som går att komma åt via dator eller mobil.

De fyra flickorna – Yukari, Sawako, Mai och Mayumi – har alla problem av något slag. Mai är till exempel en ganska typisk rebellisk tonåring som avskyr sina föräldrar och gör uppror genom sitt val av musik och kläder, och Mayumi är den fogliga vännen som älskar badminton men inte är tillräckligt duktig för att själv få vara med i skollaget. Istället ägnar hon all sin tid åt att passa upp på de andra spelarna, utan att få något erkännande för sina insatser. Skrivandet blir ett sätt för dem att fly från vardagen: tjatande föräldrar, plugg, ytliga kompisar. Och i takt med att spänningen i berättelsen ökar blir de allt mer engagerade.

Men sedan börjar underliga saker hända. En av flickorna försvinner. Och detta sker samtidigt som flickan i berättelsen blir kidnappad av stalkern. Den uppdiktade historien börjar alltmer likna verkligheten. Hur det går ska jag inte avslöja, men det är en ganska ruggig historia om psykiska problem, ensamhet och besatthet.

Chain mail är den bok som är väl värd att läsa, både om man är intresserad av Japan eller om man gillar spännande historier. Även om den utspelar sig i japansk miljö är den inte särskilt ”exotisk” och jag tror att många ungdomar kan känna igen sig i flickornas situation och deras önskan om att uppgå i något större, att få utlopp för sina känslor och sin begåvning, att bli sedda och att hitta själsfränder.

Författaren Hiroshi Ishizaki är en känd ungdomsförfattare i Japan och har skrivit en rad böcker. Han håller även skrivarkurser för barn och ungdomar.

Chain mail finns även som talbok i Daisy-format och som punktskriftsbok.
(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 19 juni 2010

Etisalat-priset: för barnböcker på arabiska

Sheika Bodour, grundare av barnboksförlaget Kalimat och initiativtagare till Arab Children’s Book Publishers Forum, tycker att det saknas en barnbokstradition i den arabiskspråkiga världen och att barnbokens status behöver höjas. Förra året instiftade hon därför, tillsammans med telecombolaget Etisalat, ett stort pris för arabiskspråkig barnlitteratur. Vinnare blev den libanesiska bilderboken Ana Oheb (Jag älskar) av Nabiha Muhaidali, med illustrationer av Nadeen Saidani.

Från och med i år sköts prishanteringen av UAEBBY, IBBY:s avdelning i Förenade Arabemiraten. Prissumman ligger på 1 miljon dirham, drygt en halv miljon svenska kronor. För att kunna nomineras till priset måste en bok vara skriven på arabiska (inte översatt), vara utgiven inom de senaste tre åren, inte ha vunnit några tidigare litterära priser och dessutom inte bryta mot arabvärldens värderingar, traditioner och seder.

UAEBBY har än så länge inte någon egen webbplats, men det går bra att följa dem på Twitter. Den som är intresserad av arabiskspråkiga barnböcker men inte läser arabiska kan också ha glädje av den engelskspråkiga bloggen Read Kutub Kids.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

fredag 11 juni 2010

Tara Books - indiska barnböcker med inspiration från konsten

Om en barnbok ska nå många indiska läsare bör den inte vara alltför dyr. Att satsa på konstnärliga böcker som tillverkas för hand i begränsad upplaga och säljs till höga priser verkar därför kanske inte vara så genomtänkt. Men för konstnärerna och författarna bakom det lilla förlaget Tara Books är det inte försäljningssiffrorna som kommer i första rummet, utan möjligheten att få berätta en historia och använda sig av inslag från traditionell folkkonst i sina böcker.

Berättelserna i Tara-böckerna är ofta poetiska och placerar sig för det mesta via konsten och miljön i ett indiskt sammanhang. Men ibland väljer man en historia från någon annan del av världen, som till exempel i boken The flight of the mermaid, som baseras på H.C. Andersens saga om den lilla sjöjungfrun. The flight of the mermaid är skriven av Gita Wolf och Sirish Rao, och illustrationerna är gjorda av en konstnär från gondfolket, Bajju Shyam. Shyam har också medverkat i den fantastiska konstboken The night life of trees, där han tillsammans med Durga Bai och Ram Singh Urveti har illustrerat en rad korta poem om trädens hemliga liv. The night life of trees är tryckt för hand i en mycket tidskrävande process, men tanken bakom utgivningen är inte bara att skapa barnböcker utan också att ge konstnärer och hantverkare nya uppgifter och bidra till att de uppmärksammas mer.

Andra böcker från Tara är den färgsprakande Monkey photo, om en liten apa som får tag på en kamera och bestämmer sig för att fotografera alla djungelns djur, den prisbelönta Do! där enkla verb illustreras med piktogram i warli-stil, och Listiga Kanchil och bananbladets spådom, som vi har skrivit om i ett tidigare inlägg.

Än så länge är Listiga Kanchil den enda Tara-bok som blivit översatt till svenska. Men det hindrar ju inte att man kan införskaffa andra Tara-böcker till bibliotekens engelskspråkiga barnboksavdelningar.

Vill man veta mer om indisk barnlitteratur kan man med fördel ta en titt på tidskriften Karavans specialutgåva Indienexpressen - rykande färsk från pressarna när detta skrivs. Indienexpressen är ett fantastiskt författarlexikon och en samling artiklar och texter om indiska författare, och även om de allra flesta skriver för vuxna är barnlitteraturen inte bortglömd. Sandhya Rao, som har översatt Pippi Långstrump till hindi, har skrivit en lång artikel om barnbokens situation i Indien, om de olika språken och kulturerna, och om barns förmåga att se bortom kulturgränserna och gå rakt till kärnan i en text.

Titta gärna på filmen här nedanför, om hur det går till att skapa ett exemplar av The night life of trees!



(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

lördag 5 juni 2010

Takam Tikou

Den som är intresserad av barn- och ungdomslitteratur från Afrika, Karibien, Indiska oceanen och den arabisktalande världen bör ta en titt på Takam Tikou, en franskspråkig tidskrift på nätet som redigeras av franska Centre national de la littérature pour la jeunesse.

Här hittar man litteraturöversikter med boktips från de olika områdena som tidskriften täcker in, porträtt och intervjuer med författare och illustratörer samt artiklar om litteratur- och biblioteksverksamhet. Vad sägs till exempel om ett reportage om barnlitteraturen i Etiopien? Eller en intervju med författarinnan och bibliotekarien Gilda Gonfier från Guadeloupe?

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

torsdag 3 juni 2010

Därför behöver vi mångfald i litteraturen

I början av maj i år hölls den första Asian Festival of Children’s Content, en konferens där författare, illustratörer, förläggare, bibliotekarier, lärare och andra litteraturintresserade personer samlades i Singapore för att diskutera barnboken i Asien. En av de många intressanta personer som framträdde och talade på festivalen var Lynette Thomas, förläggare på Asia Bookroom i Canberra, Australien. Lynette ledde också en workshop där hon började med att ge deltagarna några uppgifter:
  • Räkna upp tre asiatiska barnboksförfattare
  • Räkna upp tre asiatiska barnboksillustratörer
  • Räkna upp tre hjältar ur asiatiska folksagor från olika länder
  • Räkna upp tre afrikanska barnboksförfattare
  • Räkna upp tre afrikanska barnboksillustratörer
Och så vidare. Inte alldeles lätt kanske? Faktum är att vi nog inte behöver gå utanför vår egen kontinent för att få problem med de frågorna, om vi utesluter Storbritannien. Hur många Östeuropeiska barnboksillustratörer kan du till exempel namnet på?

Lynette höll också ett intressant och engagerat föredrag som vi har fått förmånen att publicera här på Den hemliga trädgården. Föredraget var ganska långt, så den här översättningen är en förkortad version. I resten av föredraget diskuterade Lynette bland annat det faktum att elever på skolor i Australien studerar franska och tyska, trots att till exempel kinesiska är ett betydligt mer närliggande och mer använt språk i regionen. Kanske kan föredraget inspirera också dig. Prova gärna att lösa Lynettes uppgift, och lägga till ytterligare någon världsdel. För visst borde vi väl kunna svara på så enkla frågor?

Därför behöver vi mångfald i litteraturen
av Lynette Thomas

Det går inte att förneka att vi alla lever i en mångkulturell värld, oavsett var vi bor. Världen rör bokstavligen på sig när hundratusentals människor reser i arbetet, för nöjes skull eller för att slå sig ner på andra platser än där de föddes och växte upp.

Hur många människor bor fortfarande i landet där de föddes?

Hur många av er skulle kunna tänka sig att bo någon annanstans, åtminstone i några år?

Hur många av er vet hur stor andel av människorna i ert land som ursprungligen kommer från andra länder?

Vi måste lära känna varandra bättre och vi kan göra det på många olika sätt, men ett av de bästa – vilket vi som arbetar med böcker redan vet – är genom det skrivna ordet.

När jag växte upp på 1950-talet bodde jag i Uganda, Östafrika, som då var en brittisk koloni. Det var ungefär så som jag föreställer mig att Singapore och Malaysia måste ha varit under de ”gyllene” koloniala åren. Vi levde under en tropisk eller ekvatoriell sol: männen hade khakifärgade safaridräkter, kvinnorna gick klädda i bomullsklänningar och de vita barnen sprang runt som barn gör överallt i världen, men levde samtidigt precis som de skulle ha gjort i en typisk engelsk by, förutom att de nu hade alla sorters hjälpredor omkring sig – hembiträden, kockar, shamba eller trädgårdspojkar och så vidare.

Vad lärde vi oss om kulturen vi levde i? Inte mycket, måste jag säga. Det berodde förmodligen mer på dåtidens förhållanden än på mina föräldrars attityd. I skolan studerade vi franska och latin, Storbritanniens historia, musik av klassiska europeiska kompositörer och västerländsk konst. Vad läste vi? Detsamma som alla barn läste i hela det brittiska imperiet – efterkrigstidens JK Rowling. Vem? Enid Blyton, förstås.

Den värld hon beskrev var ganska främmande för mig, även om jag konstigt nog identifierade mig med barnen i berättelserna eftersom också de gick på internatskola. Jag försjönk i äventyr som utspelade sig vid dimhöljda sjöar i Sommarlägret på Vildkattsön eller i vildvuxna engelska trädgårdar i Den hemliga trädgården istället för att läsa berättelser som ägde rum på de öppna slätterna på den afrikanska savannen och där huvudpersonerna var bantu eller kikuyu eller masaier. Inte förrän en serie böcker med titeln Djungeldoktorn publicerades fick vi något som åtminstone närmade sig en litteratur om landet som hade tagit emot oss.

Det här kan delvis förklaras av historiska och kulturella faktorer, eftersom man i Afrika – eller för den delen, Asien – hade en starkare muntlig tradition än i västerländska länder på den tiden (även om man haft det också i väst innan tryckkonsten uppfanns och gjorde det skrivna ordet mer lättillgängligt).

Men idag är världen mycket mer globaliserad och om vi fortsätter att ligga blickstilla som vackra insekter inkapslade i bärnsten, utan att lära oss något om andra, riskerar vi att bli till fossil som inte kan interagera på ett djupt och meningsfullt sätt med resten av världen.
Det här är en process som vi inte får lämna åt slumpen och bara hoppas på att våra barn ska växa upp med både respekt och förståelse för andra människor, deras kulturer och deras tro. Det är inget som händer av sig själv. Vi måste arbeta för det. I en värld där vi blir alltmer beroende av varandra behöver vi den förståelsen för att kunna utvecklas.

Vid sidan om böcker finns idag enorma resurser i form av folksagor från olika länder. Dessa sagor säger ofta mycket om ett lands kultur och sätt att tänka – humor, attityder, sedvänjor och historia – sådant som skiljer dem från andra och som kan fungera som utgångspunkt för olika diskussioner i klassrummet och hemma. Dessa sagor kan ofta kombineras med traditionella berättarmetoder som indonesisk wayang kulit, japansk kamishibai och många andra former av konst och musik. Museer och bibliotek arrangerar ofta sagostunder där man använder en hel uppsättning kulturella artefakter och tekniker. Ett exempel är Asian Art Museum i San Fransisco, som har mängder med nedladdningsbara resurser.

Jag vill också understryka att berättartraditionen är ett viktigt sätt hålla traditionell kultur vid liv för framtida generationer – inte bara av sentimentala skäl, utan som en inblick i vårt förflutna och i det som gjorde oss till det vi är idag. Som en person som föddes och växte upp utanför min familjs hemland, Wales, vet jag hur viktigt det är att känna den där anknytningen till sin ”stam”, även om man känner stor lojalitet mot tanken på världen som ett enda land. Detta är särskilt viktigt när ens modersmål inte har överlevt flera generationers migrationer och förflyttningar.

Jag har en känsla av att dagens barn är särskilt sårbara, eftersom det idag finns en enhetlig ”kultur” som dominerar överallt i den så kallade utvecklade världen och som påverkas av sådant som filmindustrin, snabbmatsindustrin, kändiskulten kring film- och musikstjärnor, och en besatthet av materiella ting på bekostnad av mer långvariga värden som tid tillsammans med familjen, arbete för samhället eller natur- och friluftsliv.

För mig är detta globaliseringens fula ansikte, för visst vill vi väl ha en värld som är enad istället för en som är så enformig att vårt kaffe och våra hamburgare smakar likadant oavsett om vi befinner oss i Shanghai eller Sydney? Jag tror att vi alla behöver förmågan att uppskatta de små nyanserna och olika smakerna i våra liv – i sättet vi klär oss, vår konst, vår musik, vår mat och naturligtvis vår litteratur.

Om var och en av dessa smaker och vanor är väldefinierad och utvecklad kommer helheten bara att framstå som ännu vackrare. Vi måste välkomna mångfalden (i ordets hela bemärkelse – älska den, omfamna den, göra den till en del av oss själva) och hylla den. Vi måste göra det, för annars kommer våra olika kulturer inte att överleva och världen kommer att utarmas. Därför är jag övertygad om att vi måste se till att kunskap om olika kulturer finns i alla skolor och alla hem. Så gå ut och köp – eller låna – en bok som kommer att lära dina barn och dig själv något om en kultur som ni hittills inte har vetat något om!

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

torsdag 27 maj 2010

En bok i världsklass

I år var det andra året som utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, Stockholms stadsbibliotek, Stiftelsen Skansen och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tillsammans anordnade tävlingen En bok i världsklass. Tävlingen riktar sig till elever från förskolan och upp till mellanstadiet, och har som syfte att stimulera till läsning av böcker från andra delar av världen än den västerländska. En bok i världsklass är i sin tur del av ett större projekt, Barn och böcker, för att stimulera barns språkutveckling och skapa ökad läslust.

I år har hela 212 skolklasser deltagit i tävlingen, som hade tema "likheter och olikheter". Skolklasserna och deras lärare har fått hjälp av biblioteken med tips på bra böcker från olika delar av världen. Varje klass har sedan valt en bok som de har läst och arbetat med. Resultaten, affischer med målningar och kollage, har sedan ställts ut på de lokala stadsdelsbiblioteken. Till sist har tre vinnare korats i var och en av de fyra tävlingsklasserna.

Pedagogerna som arbetar tillsammans med barnen har också fått extra utbildning och stöd. Boken Världens barnboksförfattare av Sven Hallonsten och Britt Isaksson har delats ut till skolorna och utbildningsförvaltningen har anordnat flera träffar där pedagoger har fått tips och inspiration, bland annat av författaren Ylva Karlsson, som tillsammans med Katarina Kuick har skrivit boken Skriv om och om igen.

Nu har den stora finalen för tävlingen ägt rum på Skansen, där de vinnande bidragen har varit utställda i Skogens hus under flera dagar. Skolborgarrådet Lotta Edholm och årets ALMA-vinnare Kitty Crowther delade ut priser på Sollidenscenen och dessutom kunde alla skolklasser som besökte Skansen lyssna på sagoberättare, gå tipspromenad, prova på Talking Pen - den talande pennan som läser upp boktexter på olika språk, delta i skrivarverkstad, byta böcker med varandra och mycket mer.

Vill ni veta mer om tävlingen? Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har intervjuat några av de pedagoger som har deltagit i En bok i världsklass tillsammans med sina elever. Och vilka var det egentligen som vann? Listan med vinnarna och juryns motivering för varje pris hittar du här.


Några av de vinnande bidragen 2010

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)

onsdag 19 maj 2010

Kitty Crowther i Stockholm - program för pristagarveckan

Den 23 maj till 1 juni är det dags för Kitty Crowther att besöka Sverige och ta emot Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Under sin vecka här kommer hon bland annat att tala på Skissernas museum i Lund och delta i Astrid Lindgren-konferensen i Vimmerby.

Program för veckan hittar man på ALMA:s webbplats.

söndag 16 maj 2010

Fyra seminarier du inte får missa på bokmässan 2010!

Torsdag, 23 september, klockan 15:00-15:20
Färsk fisk och Förtrollad frukt
Möt John Kilaka, bilderboksskapare och tingatinga-konstnär från Tanzania, i ett samtal med Sven Hallonsten.

Fredag, 24 september, klockan 16:00-16:20
Pippi på fåglar
Årets Peter Pan-pristagare, Piet Grobler från Sydafrika, visar sina egensinniga bilder och samtalar med Britt Isaksson

Lördag, 25 september, klockan 10:00-10:20
Livet i en knallröd taxi
Bilderboken Papa Diops taxi blev ett genombrott: möt barnbokskonstnären Christian Epanya från Kamerun i ett samtal med Sven Hallonsten

Lördag, 25 september, klockan 12:00-12:20
Planète Jeunes – en afrikansk Kamratposten?
Modern ungdomstidning på franska med bred läsekrets i Västafrika. Möt Eyoum Nganguè, chefredaktör, från Burkina Faso i samtal med Britt Isaksson. I samarbete med Afrikultur.

Arrangör för samtliga program: Barn Afrika 2010

(Skrivet av: Sven Hallonsten)

tisdag 11 maj 2010

Var är Afrikas barnböcker?


Nu blir det fest! Till bokmässan i Göteborg i september kommer Makwelane, Mamy Wata, Papa Diop, Sokwe Schimpans och deras författare och illustratörer. Och ytterligare ett 15-tal barn- och ungdomsboksförfattare från olika delar av den stora kontinenten.

När det blev klart att Afrika skulle bli tema för bokmässan i Göteborg 2010 blåste vi liv i nätverket Den hemliga trädgården och tog på oss ansvaret för att barn- och ungdomsböckerna inte skulle bli bortglömda. Vi ville göra en samlad manfestation för den afrikanska barn- och ungdomslitteraturen i Sverige. Den största någonsin.

Än så länge har det gått vägen. Finansieringen är något så när klar, författarna, illustratörerna, seriemakarna och experterna är inbjudna och de allra flesta har tackat ja. Fem seminarier har vi fått med i det stora konferensprogrammet och nu pågår detaljplanering av "våra" författares framträdande på olika gratisscener: Afrikamonterns scen, Internationella Torget, Biblioteksscenen, Författarförbundets scen, Barnens torg och så vidare.

Vi kommer att finnas med på Internationella Torget som inhysingar, vi planerar en särskild Afrikabarnbokhandel på olika ställen och hoppas att vår fina nygjorda logotyp ska synas överallt.

Samtidigt pågår arbetet med en skrift kallad Den Hemliga Trädgården/Afrika som innehåller porträtt av de gästande författarna, artiklar, essäer, texter och massor av fina illustrationer. Skriften hoppas vi ska bli till nytta för skolor och bibliotek och alla andra som intresserar sig för den afrikanska barnkulturen.

Denna satsning på bokmässan kombineras med ett samarbete med Internationella Bibliotekets barnboksvecka som i år ligger i direkt anslutning till mässan och som helt koncentrerar sig på Afrikanska författare och de språk de skriver på.

Kom till bokmässan i Göteborg den 23-26 september och träffa våra spännande gäster från ett 10-tal olika länder i Afrika! En lista på vilka som kommer finns här nedanför och mer information om de olika seminarierna kommer snart.

Och – glöm inte att skaffa skriften Den Hemliga Trädgården/Afrika. Den blir färdig i slutet av augusti, den är gratis och kan skaffas från Världsbiblioteket.

Författare och illustratörer som kommer till Bok & Bibliotek 2010:

  • Meshack Asare, Ghana (flera böcker på svenska)
  • Lesley Beake, Sydafrika (Luktar det regn, Norstedts 1994)
  • Ousmane Diarra, Mali (ej översatt)
  • Unity Dow, Botswana (ej översatt)
  • Christian Epanya, Kamerun (Papa Diops taxi, Trasten 2006)
  • Maria Celestine Fernandez, Angola (ej översatt)
  • Yohannes Gebrrgeorgis, Etiopien (ej översatt)
  • Piet Grobler, Sydafrika (Makwelane och krokodilen, Hjulet 2009)
  • Jay Heale, Sydafrika (barnboksexpert)
  • Fatou Keïta, Elfenbenskusten (ej översatt)
  • John Kilaka, Tanzania (Färsk fisk och Vilken vän, båda utgivna av Hjulet)
  • Elieshi Lema, Tanzania (en vuxenbok finns översatt till svenska)
  • Sindiwe Magona, Sydafrika (en vuxenbok finns översatt till svenska)
  • Bienvenu Sena Mongaba, Kongo (ej översatt)
  • Domenique Mwankumi, Kongo (ej översatt)
  • Eyoum Nganguè, Kamerun, Burkina Faso (chefred. Planète Jeunes, författare till En evighet i Tanger, Trasten 2007)
  • Shapiro, Sydafrika (illustratör)
  • Véronique Tadjo, Elfenbenskusten/RSA (Mamy Wata och monstret, Trasten 2008)
  • Senayit Worku, Etiopien (ej översatt)

(Skrivet av: Sven Hallonsten)

onsdag 5 maj 2010

En illustratör att upptäcka

Den spanske illustratören Sergio Mora är verkligen en konstnär att hålla ögonen på! Han har redan medverkat i ett antal barnböcker i Spanien och andra länder med sina målningar i litet burlesk retro-stil. Titta här, till exempel, på en bild ur boken Papá Tatuado, med text av Daniel Nesquens, utgiven av förlaget A buen paso:


Eller på de här illustrationerna i den franska bilderboken Le foire aux nains med text av Vincent Ravalec (en ganska ruggig historia, verkar det som):



Mer information om Sergio Mora hittar man på hans webbplats och på hans blogg. Med tanke på den debatt som varit på sista tiden, om att barnböcker måste slätas ut och vara "ofarliga", kan ju Moras böcker tyckas vara sällsynt opassande. Men jag hoppas ändå att vi får se någon av dem på svenska så småningom!

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen)