Världslitteratur för barn och ungdom - nu på universitetet

På Mittuniversitetet, som har campus i Härnösand, Sundvall och Östersund, har man den här sommaren för första gången hållit en kurs i världslitteratur för barn och ungdom. Det tycker vi förstås låter väldigt spännande, så vi ställde några frågor om kursen till två av organisatörerna - Ulrika Lif och Eva Söderberg.

Hur fick ni idén att starta den här kursen?

Vi kände att det var dags! Bland oss litteraturvetare på Mittuniversitetet har en önskan att vidga den barnlitterära repertoaren i våra kurser i barn- och ungdomslitteratur funnits en tid. Vår önskan har också närts av att några av våra studenter har uttryckt ett behov av en kurs som den här.

Skolans olika styrdokument uppfordrar dessutom till ett införlivande av skönlitteratur från hela världen i undervisningen! När vi i våras jobbade med världslitteratur i en fortbildning för förskolelärare fann vi ett smittande engagemang och en vilja att ta in världens barnböcker ute i verksamheterna, men också att relevant fortbildning har saknats.

En annan viktig drivkraft till att starta kursen är de verksamheter som på olika lovvärda vis bidrar till världslitteraturens spridning. Dessa har vi tagit rygg på: Världsbiblioteket, Internationella biblioteket, macondoprojektets webbplats, Trastens förlag, förlaget Hjulet, tidskriften Karavan med flera.

Den omdefiniering av begreppet världslitteratur som i dag i olika sammanhang uttalas har också bidragit till utvecklingen av vår sommarkurs Världslitteratur för barn och ungdom.

Och: Inspirerande läsupplevelser av utomeuropeiska barn- och ungdomsböcker gjorde att vi inte längre kunde låta bli!

Är syftet med kursen att presentera och ge ett smakprov på böcker eller att analysera och problematisera litteraturen?

För det första hoppas vi att lärare, bibliotekarier och andra som läser denna kurs ska inspireras av estetiskt tilltalande och kvalitativ barn- och ungdomslitteratur som, så vitt vi vet, tidigare inte har getts så stort utrymme i den svenska för-, grund- och gymnasieskolan, och inte heller i någon större utsträckning som kurslitteratur på högskolor och universitet runt om i landet.

För det andra arbetar kursdeltagarna med den valda skönlitteraturen med hjälp av grundläggande litteraturvetenskapliga analysverktyg. Berättandets olika ingredienser, som till exempel persongestaltning, miljögestaltning, konflikter, tematik/motiv och berättarperspektiv studeras i böckerna. Boksamtalets betydelse diskuteras, liksom andra mer övergripande barn- och ungdomslitterära frågeställningar.

Eftersom det inte är helt oproblematiskt att ringa in en litterär kategori på det vis som vi faktiskt gör, finner vi för det tredje att en viktig del av kursens syfte är att belysa sådana frågeställningar och begrepp som är angelägna i kursens sammanhang – exempelvis världslitteratur, etnicitet, exotisering, skillnadstänkande, interkulturalitet, ”invandrarförfattare” och mångkultur. Vad står dessa begrepp för – i relation till kursens skönlitteratur?


Hur har ni valt kurslitteraturen? Har ni försökt få med böcker från olika världsdelar eller har ni utgått från speciella teman? Eller något annat?

Estetiska kvalitéer och berörande läsupplevelser, lämplighet med tanke på studier av olika tematiska, berättartekniska, didaktiska och interkulturella aspekter, genusbalans och författarskapens spridning över världen har väglett oss i valet av skönlitteratur till kursen... Och tillgänglighet, förstås!

Har det varit ett stort intresse för att delta? Hur många studenter deltar? Vilka är deltagarna?

30 deltagare är registrerade denna första sommarkursomgång. De flesta arbetar som eller utbildar sig till lärare och några är bibliotekarier. Alla som är behöriga är dock välkomna att söka kursen!

Hur är kursen upplagd rent praktiskt?

Kursens går på halvfart, vilket i praktiken innebär att man bör avsätta ungefär 20 studietimmar i veckan under tio kursveckor. Studieformen är distans, med två obligatoriska – en inledande och en avslutande – sammankomster i Härnösand. Mellan dessa träffar kommunicerar vi via mejl, telefon och nätkursplattformen webCT, där allt kursmaterial samt länkar till relevanta webbplatser finns tillgängliga.

På webCT skapar vi också så kallade diskussionstrådar för att kursdeltagarna i mindre studiegrupper ska kunna samtala om kurslitteraturen utifrån olika frågeställningar.

Vid ett par tillfällen mejlar deltagarna individuella insändningsuppgifter till oss lärare, och i slutet av kursen skriver alla ett fördjupningsarbete, i vilket var och en tämligen fritt (inom kursens ramar) väljer litteratur och ämne.

Kommer ni att ge kursen igen eller kanske starta fortsättningskurser?

Kursen kommer att erbjudas som sommarkurs även kommande sommar, 2011.

Vilka böcker läser deltagarna?

Vi har i första hand koncentrerat oss på samtida utgivning. Antologin Människosaker. Dikter och noveller på liv och död från Afrika, Asien och Latinamerika, red. Birgitta Wallin & Maria Lannvik Duregård, 2008, är en viktig bok på litteraturlistan.Både bilderböcker, lyrik och prosaberättelser finns annars representerade i urvalet.

I kurskompendiet Vetenskapliga texter har vi bland annat samlat ett antal kritiska röster, som problematiserar de begrepp som vi finner viktiga att sätta under luppen. Litteraturvetaren Magnus Nilsson, filosofen Alexander Motturi och författaren Astrid Trotzig är några av dessa röster vi valt att lyfta fram.

Några svenska barn- och ungdomsböcker finns också med på litteraturlistan. Dessa har vi valt att ha med, eftersom de inbjuder till reflekterande samtal och skrivande om mångkultur, etnicitet, andrafiering, rasism, ”invandrarförfattare” och interkulturalitet.


Årets kurs är alltså redan i full gång, men den som är intresserad kan ju redan nu börja fundera på att söka till nästa års omgång. Kursplan och litteraturlista hittar man på Mittuniversitetets webbplats, i det nedladdningsbara pdf-dokumentet. Ulrika och Eva och deras studenter kommer troligtvis att dyka upp på den här bloggen igen under hösten, för att presentera några av de texter som studenterna skriver i samband med kursen.

(Skrivet av: Anna Gustafsson Chen, foto: Mittuniversitetet, cleverCl@i®ê och Pratham Books på Flickr)