Spöktåget kommer!

Spöktåget heter en av böckerna som tuffar in på silverstjärneplats bland årets Peter Pan-pristagare – med text av Rintaro Uchida och bilder av Shigeo Nishimura. På det här pendeltåget färdas vi bokstavligen från periferin i fantasins kranskommuner ända in till vardagsrealismens centralstation. På vår resa får vi sällskap av passagerare med tre ögon, med djurhuvuden, med elastiska halsar, med en glödlampa högst upp på kroppen och med huggtänder i mun.

Med sin befriande otidsenliga och fulsnygga estetik vill Spöktåget något mer än den gängse barnboksprodukten. Detaljrikedomen är så generös att man vill göra denna resa om och om. Spöktåget är en bilderbok där spöken, monster och allehanda väsen primärt inte är till för att skrämma slag på barnen, än mindre för att påföra dem en hierarki utifrån deras skräcktålighet. Här lösgör istället spökena och monstren fantasin och visar hur befriande det är att få fjärma sig från det normala – innan passagerarna till sist måste skärpa till sig och stiga av vid de korrekta människornas station.

Vid sida av manga får vi inte se så mycket av japansk barnlitteratur i vårt avlägsna land. Jag kan inte låta bli att tänka på den ALMA-belönade barnboksmakaren Ryôji Arai när jag läser Spöktåget. Av Arai finns två lysande originella böcker översatta – men sen verkar tyvärr luften ha gått ur hans svenska förlag… Då är det desto mer glädjande att det vakna förlaget Trasten håller dörrarna öppna mot Japan. Kan det vara så att de fåtaliga böcker som översatts bara är toppar på ett gigantiskt japanskt isberg av rik och konstnärligt utmanande barnlitteratur? Kan det vara så att det finns fler japanska pärlor att hämta hem till svenska barn? Häng med på tåget!

(Skrivet av: Mats Kempe)

Spöktåget är utgiven på bokförlaget Trasten, 2009, i översättning av Asuka Ukai. Vill man läsa boken på japanska finns den att låna eller beställa från Internationella biblioteket.